Blog Image

Learny

Språkröret | Blogg

Språkröret är en plattform för historier från barn & unga tagna ur verkligheten, namn är fingerade, själva historierna är lätt modifierade.

Haya – Iran

Språkröret Posted on Tue, September 11, 2018 12:51:13

Haya är en 18årig flicka som är född i Sverige, men har föräldrar som ursprungligen kommer från Iran. Detta är hennes historia:

Jag blev attackerad. En man gick förbi. Han tittade på mig och sa ”din jävla muslim”. Det var första gången jag identifierats som muslim på gatan. Det var första gången jag fick känna på hat, – Det var sjukt läskigt.

Inte för att han skrämde mig, men att det gick så fort. Jag hade hört av andra tjejkompisar och av min mamma som gått igenom extremt mycket. Jag var nervös och tänkte att hatbrott, det kommer inte att hända mig. Det händer bara vissa.

Hayas föräldrar är från Iran, men hon är född och uppvuxen i Sverige och hon berättar att hon precis bestämt sig för att börja bära sjal.
Haya berättar att hon inte tidigare upplevt något liknande, utan det var först när hon bestämde sig för att sätta på sig sjalen som påhoppen kom. Jag kommer ihåg att allt förändrades berättar Haya.

– Det värsta är när folk tror att de har rätten att fråga om jag själv valde att bära sjal. Det är en väldigt grov fråga.

Den frågan fick jag av en lärare. Jag kom in efter lovet och hon kollade på mig, log och sa: ”Vad fint, har du själv bestämt det?”
Frågan kom som en chock. Jag visste inte hur jag skulle reagera till sluta svarade jag att det så klart är självmant.
– Jag pratade med en kompis som också hade sjal. Jag frågade henne om det var en normal fråga. ”Nej, det var fult att fråga. Det är som att hon antar att du kommer från en familj som tvingar dig att bära sjalen”. Det är oförskämt att anta att man är påtvingad. Det är jag inte, förklarar Haya. De flesta av alla kvinnor som väljer att ha sjal bär den frivilligt, fortsätter Haya.

Många av hennes vänner som också bär sjal har liknande erfarenheter och berättar hur blickar vänder sig mot dem, viskningar bakom ryggen både på arbetsplatser, bussen eller i skolan
Haya berättar om en situation under en biologilektion;
– Min lärare sa högt i klassrummet: “Om någon här inne av privata eller religiösa skäl” – varpå det flesta vänder sin blick mot mig och en kompis klassrummet som även har sjal – högt upprepar hon ”om ni av privata eller religiösa skäl inte kan kavla upp ärmarna under lektionerna, kan ni lika gärna sluta gå på mina lektioner, för ni kommer ändå inte få betyg”, säger Haya.

Jag vill tro att det är ett missförstånd och att läraren egentligen inte menar vad hon säger. Men jag inser efter att jag berättat om det hemma och tillsammans med mina vänner att det inte är så. Det verkar inte bara vara jag som råkar ut för dessa saker.
Haya fortsätter att berätta att hon nästan inte alls går ut på stan själv längre. Hon berättar tidigare att hon ibland kunde gå genom stan på väg till bion eller något liknande, men att hon nu inte vågar göra något sådant själv längre.

Vi är alltid minst två tjejer som går tillsammans för att på så sätt kunna stötta varandra om någon situation skulle uppstå.
Men för det mesta ber jag min pappa eller min kusin som bor nära att köra mig om jag ska något. Jag har insett att det inte går att förändra människors trångsynthet. Jag hoppas att jag kan få en bra utbildning och hoppas då att människor kan se mig på ett annan sätt.



Karim – Palestina

Språkröret Posted on Tue, September 11, 2018 12:37:05

Jag har inte träffat Karim sedan han slutade skolan när han var 15 år. Idag är han 26 år är gift och har tre barn. Det är ett härligt återseende och vi kramas länge och jag märker att Karim är lika glad att se mig som jag han. Jag frågar hur allt gått sedan han slutade skolan.
Jo säger Karim det har gått bra. Det har inte varit enkelt, men det har fungerat. Jag orkade inte med gymnasiet så jag hoppade av efter första terminen. När jag kom dit kände jag mig dum, alla va ju så mycket smartare än mig. Dessutom så var det många svenska där och jag visste inte då hur man skulle prata med dom. De frågade var jag var ifrån och då svarade jag alltid att jag är uppväxt på Rosengård, men att mina föräldrar är från Palestina. Jag fattade direkt vad de var ute efter och därför svarade jag alltid på samma sätt.

Jag frågar Karim vad han menar med att han redan visste vad de var ute efter?
Karim förklarar att när svenskar frågar var man är ifrån, så handlar det alltid om vilket land man kommer ifrån och om man är muslim.

Det är lika bra att man svarar på alla deras direkt så slipper det komma en massa andra frågor, för när de fått veta vad de ville så gick de flesta iväg. Det var bara jag och två till som var muslimer. En tjej och en annan kille till. De andra som var invandrare var ett par polacker, några bosnier och en tjej som var från Turkiet, men hennes mamma var svensk, så det räknas liksom inte.

De har det också enklare att bli polare med andra svenskar eftersom de är mer som svenskar själva. Hur menar du då frågar jag Karim?
Jo men du vet de är inte muslimer och då påminner de mer om svenskarna som inte heller är muslimer och då har de lättare att snacka med varandra. En av tjejerna som också är muslim, blev hela tiden utfrågad om hon inte tyckte det var pinsamt att mannen fick ha mer än en fru och att mannen alltid slog kvinnan. Efter ett blev jag så jävla trött på att höra på dom så jag sa åt dom att dra åt helvete och då blev det en massa liv. Det kom en massa lärare som sa att jag hade kränkt dom svenska eleverna och att om jag inte slutade skulle jag bli avstängd från skolan. Det enda jag ville var att få tyst på dom så att den där tjejen skulle sluta att behöva vara ledsen hela tiden. Det var samma sak när vi hade lektion och jag hade gjort något prov eller så.

Fick jag då alla rätt på det provet, trodde de alltid att jag fuskat och ibland hände det till och med att lärarna kollade igenom mina prov lite extra och jag fick en massa frågor om hur jag hade kunnat skriva så bra. De sa aldrig att jag var duktig som gjort ett bra prov eller sa att jag skulle fortsätta att jobba.
Dom frågade inte heller om vad jag tyckte var roligt med de olika ämnena. Du vet som du och jag alltid pratade historia för vi var båda intresserade av det. Nä inget sånt alls frågade dom mig någonsin. Det enda jag ville var att någon skulle bry sig som du och de andra gjorde när jag gick i er klass.

Men jag kommer också ihåg att du sa att gymnasiet skulle bli hårdare, men jag visste inte hur det skulle bli och jag visste aldrig att det skulle vara så här. Så efter en termin tänkte jag “Fuck this shit” så började jag att jobba hos min farbror som har en egen bilverkstad. Men det har gått bra ändå och jag träffade en tjej när jag var 20, hon är från Libanon, men är uppväxt här i Malmö. Vi fick vårt första barn när jag var 22 och jag jobbar fortfarande kvar hos min farbror och nu har jag fått ett barn till som snart är 1 år. Jag tänker mycket på att jag skulle gått tillbaka till skolan och skaffat mig en ordentlig utbildning. Men nu går det så bra för min farbrors bilverkstad så jag vill inte lämna honom och han har pratat om att göra mig till delägare och vi har anställt fler folk som jobbar för oss.